Feskefest

I går var mannen i Göteborg.
Han utnyttjade tillfället väl och köpte 1 kilo räkor samt ½ kilo havskräftor med sig hem.
Vi hade med andra ord en skaldjursorgie utan dess like, i sällskap av en hemmagjord aioli.

Innan orgien fick mannen skala räkor i ca en halvtimme (heder åt honom).
Smarta som vi är (var) så gick vi genast ut med soppåsen fylld med de överblivna skalen.
Efter orgien skulle det visa sig att vi inte var lika smarta.
Man kanske tom kan säga att där skaldjuren gick in gick vettet ut.
Vi gick följaktligen INTE ut med soppåsen med skalen från havskräftorna.
Bad decision.

I morse när jag skulle slänga ett papper skrattade den unkna skaldjurslukten mig rakt i ansiktet.
På detta följde ett diffust illamående.
Det har tagit en timmes vädring samt en grundlig rengöring av sophinken för att få ordning på skiten.
Men det var det värt.

OBSERVERA

Tjejen som var här och reparerade diskmaskinen gjorde allt som stod i hennes makt.
Det fullkomligt strålade kompetens om henne och jag försöker absolut inte att lägga någon skuld på henne.
Det är Electrolux turer gällande garantitider och produkter som faktiskt har varit trasiga inom denna tid som gör mig så förbannad att jag vill smälla av.
Kundservice, Electrolux, kundservice.

De kom tillslut

Kl 11.00.
Diskmaskinen lagades på ett kick.
Induktionhällen var korrupt på ett sätt som varken reparatören eller de fyra andra tekniker som hon (ja HON) ringde, förstod sig på.
Det kunde bara inte vara möööööööööööjligt att en induktionsspis beter sig på detta sättet.

Kära Electrolux.
Jag är er kund.
Jag har köpt er vara (som inte var billig).
Den har varit trasig x antal ggr och nu ska jag nöja mig med att det "kanske har blivit lite bättre i alla fall och annars får du ringa så kommer vi med reservdelar".
Vet ni vad jag som kund vill?
Jag vill ha en ny spis.
För eftersom garantitiden med all säkerhet har gått ut så kommer varje besök att kosta oss kosing.
Ni har redan bytt ut reservdelar.
Jag vill inte ha en reservdelsspis! Inget jäkla måndagsex.
Jag vill ju bara ha en fungerande spis.
Inte konstigare än så.

Efter en otroligt stressig morgon sitter jag äntligen hemma vid jobbdatorn. Själv.
Meningen var att Electrolux skulle göra mig sällskap.

De lät meddela att de kommer "mellan 08.00 och 12.00".
Jo men visst. Tänk er att ni ringer er kund och säger, "du, apropå det där mötet, jag kommer till er mellan, säg, 14.00 och 18.00"..... Yeah, right....

Problemet är att mannen åkte iväg tidigt på jobbresa och jag måste lämna på skolan.
Problemet är att jag inte får lämna innan 08.00.
Problemet är att jag prick 08.00 står på skolan med galen blick, osminkad och med mössan nerdragen över det alltför smutsiga håret, för att sedan springa hem med den yngsta i barnvagn genom snömodden.

Och nu sitter jag här. Ensam.
För inte faan har Electrolux kommit ännu.

Något som jag väl egentligen vissste, men man kan ge sig sjutton på att om jag hade gått hem i sakta mak så hade någon sur gubbe stått i trappuppgången och mumlat något om övertidsarvode.
Ett ord: Kundservice.

Samvetets röst

tillhör för tillfället familjens yngsta.
Vi sitter på tunnelbanan (som vanligt, det är då hon brukar kläcka sina oväntade kommentarer).
Den yngsta säger att "mamma, när du tittar på oss så ler du och är glad, men när du tittar på pappa är du arg".
"Hur menar du nu?" (lite besvärat lyckas jag få fram orden).
"Ja, du har en arg min liksom, du gör miner till honom".

Ska kanske börja funderar på hur jag talar med min man.
Och han kanske ska börja fundera på varför.

Lyckans lotteri

...är förjävla orättvist.
Har ni också hört folk säga att "efter ett par gånger i motionsspåret var jag fast! Jag har aldrig mått så bra, det har blivit som en drog, jag bara måååååååååååste springa minst tre gånger i veckan".
Hatar ni dem också?
Det gör jag.

Jag blir faan aldrig beroende av någon form av träning överhuvudtaget.
Det närmsta jag kan komma är möjligtvis att jag älskar att ta en promenad till fiket för en caffé latte to go.

Vi ska alla den vägen vandra....

Vår äldsta har just upplevt det som vi alla går igenom (dock utan att någon form av alkohol är involverad).
Hon har söndagsångest.
Nu är det ju inte söndag i dag utan onsdag, så låt oss kalla det onsdagsångest.
I morgon börjar skolan.
Hon vet inte hur bra hon har det.....