lördag 28 februari 2009

Barn och fyllon nr 3

I går var vi på after work.
En ganska sen afton med ganska mycket vin, för att vara after work, som jag skrev om i ett tidigare inlägg.

Nu ligger vi på soffan.
Den äldsta tittar långt på sin far och frågar helt oskyldigt, så som bara ett barn kan fråga:
Pappa, är du sjuk?
Pappa: Neeej, varför undrar du det?
Den äldsta: Du ser ju sjuk ut.

Vi drack inget vin i kväll.
Häppåre

Fick inte sova

Därför blev det inte en särskilt produktiv dag bloggmässigt sett.
Efter att ha blivit väckt vid halv sju-snåret så var jag tvungen att gå och lägga mig igen vid elva.
Lyckades få tio minuters frisk luft, vilket är rekord för de senaste tre dagarna.

Sedan kom dotterna hem från sin kompis som hade fått 38 graders feber....
Faan! Kan inte folk hålla reda på om deras ungar är sjuka eller inte?
Hur svårt kan det vara egentligen?

Frågan är nu om den äldsta ska slippa bli sjuk igen efter halsflussen som hon just har avslutat penicillinkuren för.
Är så förbannat trött på oansvariga föräldrar att jag allvarligt överväger att ta mig in i politiken och snarast införa lag på alcogel och feberkoll innan man kommer in på skolan (det är sant, de har detta i Japan, innan man får lämna på dagis).

Förädrar - skärp er!

Om du gillar denna blogg...

...så kanske du även gillar......
Adaktussons agenda!!!!!!!
Jag förstår verkligen inte vad bloggtoppen baserar detta påstående på?
Ett mysterium.

Det blev en mycket sen....

...after work....
Kom väl hem för en timme sedan.
Konceptet att ha after work hemma hos sig själv är både billigare och trevligare för alla parter.
Man vet att det inte kommer att dyka upp några pervon som vill tafsa och ge skamliga förslag.
Vinet är billigare (gratis faktiskt i det här fallet) och toaletten är ren.
Tips från coachen: Bjussa på after work hemma hos dig själv, en garanterad succé.

Är inte så arg i dag, mest trött.
Får komma igen i morgon när jag (förhoppningsvis) har fått sova ut.
Eller så kommer jag att lida av sömnbrist och vara jävligare än någonsin.
Det får tiden utvisa.

God natt!

torsdag 26 februari 2009

15 minuter

15 minuters väntetid är en ganska lång tid om man betänker att det tar mig ca 20 (om jag har flyt) minuter från hemmet till jobbet.

15 minuter tog det i morse innan Tvärbanan behagade komma.

Jag är hemskt ledsen.
Jag vet att detta är ett återkommande ämne och att jag börjar bli lite trist och tråkig, men jag kan liksom inte släppa tanken på de sjukt dåligt planerade kommunikationerna där jag bor.

Dessutom så hjälper det inte att klaga har jag insett.
Men jag gör det ändå.
Faan vad skönt det är att klaga.

tisdag 24 februari 2009

Visdom i vardagen

Jag och mannen sitter vid matbordet och äter middag.
Barnen har som vanligt blivit klara fortare än fortast och lägger pussel på golvet då plötsligt följande konversation utspelar sig:

Den äldsta: Jag har pruttat!
Den yngsta: Men det hördes ju inget....
Den äldsta: Nä, det är såna där som inte hörs. Såna som luktar!

Jag älskar hur vår äldsta delar med sig av sin visdom till sin syster.

Sportlov och tvärbana

I går stod jag återigen på Gullmars och väntade på den förbannade Tvärbanan.
Som vanligt fanns det ingen information att tillgå och när den äntligen kom så var det i form av en kvinnoröst som i princip viskade fram budskapet att det var förseningar.
Det gjorde inte saken bättre att den tunnelbana som körde förbi dränkte det lilla som gick att höra.
Som grädden på moset är det sportlov vilket resulterade i att det stod ett gäng ungdomar på plattformen som ömsom skrek ömsom bankade på allt de kunde komma över, inklusive tunnelbanevagnar som körde förbi.
Jag har aldrig varit ett större fan av gäng i alla dess formationer, eftersom de har förmågan att elda på varandra vilket tyvärr oftast resulterar i att individer gör och säger saker som de kanske inte skulle ha gjort annars.
Att klockan var 10 på kvällen gjorde inte situationen bättre.

Direktbuss från stan tack.
NU.
Tack.

måndag 23 februari 2009

Hård helg

Äntligen hade jag lyckats övertala mannen att titta på "Beck" med mig i går kväll.
På ett villkor från hans sida naturligtvis.
Dock kändes det inte så krävande.
Han ville ligga i sängen och titta vilket jag mer än gärna gick med på.
Efter 20 minuter somnade han.
Efter 30 minuter somnade jag.
Nu har jag säkert sett början av minst 10 Beck-filmer.
Det tar sig sa mordbrännaren.....

söndag 22 februari 2009

Illusionernas mästarinna

Vi skulle ha en trevlig familjestund.
Alla fyra skulle tillsammans ta del av familjespelet "Pettsson och Findus".
När jag tänkte igenom scenariot, innan jag bestämde mig för att kläcka förslaget, såg allt så underbart ut.
Som i de där tyska reklamfilmerna för yoghurt eller Toffifee.
Vi sitter tillsammans på golvet i barnens rum, skrattar, hjälper varandra och runt omkring oss är det liksom ett mjukt gyllene skimmer.

Verkligheten blev något dystrare än illusionen.
Mannen var lite motvillig till förslaget redan från början, men gav till slut med sig.
Barnen blev osams omedelbart bums om vems tur det var, vilket snarast resulterade i inte bara en, utan två gråtattacker från den yngstas sida.
Den äldsta höll bara sammanbitet för öronen och såg ut som om hon hade blivit överkörd av en truck ungefär.
Mannen försökte spela snabbt för att få slut på eländet och jag fick regelbundna hysteriska skrattanfall av situationen vilket inte alls uppskattades av barnen.

Ungefär allt som stämde med min gyllenskimrande bild var att vi alla satt på golvet i barnens rum.
Men det är ju inte illa!

NU FÅR DET VARA NOG....

....tycker mannen och hotar med att han ska skaffa sig en "kontrablogg".
Moa ha ha ha ha ha ha.......

I morse...

...deklararade mannen att han VISST kunde tänka sig en utflykt, liknande den jag nämnde i går, nästa helg.
Visste ni om att han har väldigt taskigt närminne?

Trött

När jag har gått och lagt mig sent vill jag gärna sova längre på morgonen.
När den yngsta har lagt sig sent vaknar hon tidigare än vanligt.
Tycker inte att hennes beteende känns helt logiskt.
Måste nog förklara det för henne.

lördag 21 februari 2009

Vackert väder

För en jävla gång skull är det strålande solsken och gnistrande snö i det annars så gråa och blaskiga Stockholm.
För en gång skull kommer vi ut tidigt för att suga musten ur det fantastiska vädret.
Vi tänker långpromenad.
Det tänker inte de yngsta som dessutom håller på att kurera sig från halsfluss/feber.
Efter ca 100 meter börjar de klaga på att de har ont i benen, är trötta och inte orkar gå.
Efter ytterligare 100 meter och en gråtattack kommer maken med den fantastiska idén att vi alla i stället ska åka och storhandla "tillsammans, det blir väl roligt?".

Jag försöker att förklara varför det inte kommer att bli roligt:

1. Jag blir som den värsta pms-häxan ni kan föreställa er pga barn som inte kan stå stilla och är överallt med sina små händer som de sedemera stoppar in i munnen för att riktigt bana väg för alla de bakterier som frodas på kundvagnar och annat.

2. Barnen är bara - jag upprepar - BARA intresserade av godishyllan och djurtillbehören.

3. Förresten. Jag reviderar punkt två. Den äldsta lyckades tränga sig fram i delikatessdisken och tvingade min man (enligt hans egen utsago) att köpa både Skagenröra och löjrom. Båda två raidade förresten hårtillbehörshyllan också och hävdar att de kommer att betala ur egen ficka.

4. Till slut exploderar jag likt en vulkan sprutar ut lava (vad det kommer ur mig tänker jag inte gå in på närmre eftersom det blir så fult språk då vilket min mor starkt har opponerat sig mot.)

Men visst åker vi och storhandlar tillsammans.
Och jag lyckas hålla mig ända fram tills vi ska betala lunchen i drive in-luckan på Mc:Donalds och den äldsta gråtandes anklagar oss för att inte ha berättat att det fanns milkshake

Undras om maken kommer att föreslå en dylik utflykt nästa vecka också?

fredag 20 februari 2009

Kan någon tala om för mig.......

...hur det kommer sig att VARJE GÅNG jag har ett jobbsamtal så brakar ungarna ut ur sitt rum med buller och bång och får mig att framstå som den mest osorterade morsan i universum?
Har jobbat hemma nu sedan i onsdags.
Det börjar sätta sina spår.

Ostbågar

är hur gott som helst.
Synd bara att man får en andedräkt som en hund som inte borstat tänderna på flera år.
Tur att man är gift.
:)

torsdag 19 februari 2009

Blodsockerfall

I dag glömde jag att äta lunch.
Mitt i lönerna (som var många och komplicerade) gav jag barnen en rejäl lunch och glömde av mig själv.
Vid middagen var jag svimfärdig och såg ostpajer, choklad och parmaskinka flyga runt mitt förvirrade huvud.
Tror att jag gnällde lite på barnen också, men jag lider av svår minnesförlust från denna svåra timme så jag minns inte riktigt. Bad i alla fall om ursäkt, för säkerhets skull.

Note to self: Glöm inte att äta, du blir så himla konstig då.

Filmjölksfasa

VARFÖR har en del mejerier fått för sig att det är så fantastiskt bra med den sån där "pip som går att liksom veckla ihop"?
Tänk trög yoghurt.
Det rinner trögt ur förpackningen och det rinner lika trögt tillbaka.
Orkar jag vänta på att den sista slatten rinner in i förpackningen igen?
Svar nej.
Vad händer då?
Jo, när pip-fan vecklar ihop sig så rinner den där förbannade slatten ut och smetar ner hela förpackningen.
Det har hänt mig varenda morgon den här veckan.
Ska byta filmjölksleverantör nu.

onsdag 18 februari 2009

Förresten....

....lite förbannad är jag allt på Twitter.
Den där j...la sidan fungerar ju inte alls.

Har inget att vara arg på idag!

Penicillinet börjar verka på den äldstas halsfluss, brorsan kom med utsökt sushi till lunch, underbara blomsterbuketter av mor och far samt från mina kolleger, fick ett Wii Fit i födelsedagspresent av mannen (hm, undras om det har något att göra med mitt fysiska tillstånd.....???) och barnen OCH jag orkade hålla mig vaken under EN HEL FILM! Rekord!
Life is good!

tisdag 17 februari 2009

Hurrarop och jubel...

...nu eldade även Margreth på här!
Jag tackar även dig för påfyllning av bloggbränsle.

Jaha, som min bror sa lite tidigare under ett telefonsamtal:
Visst fan, i morgon är du ju närmare 40 än 30!
Tack brorsan.
Verkligen.

Efter en mycket uppmuntrande...

kommentar av avsändaren Annika, blev jag så upplivad att jag var tvungen att pusha för mig själv och mina uppdateringar på twitter.com.
Tack för bränslet Annika!

Funderar

Funderar på att lägga ned bloggen.
Vet inte om jag längre kan roa mina läsare och mig själv.
Och i dag lider jag verkligen av idétorka.
Kanske kan få återkomma när jag åter blir tillräckligt förbannad .
Behövs säkert bara ett par resor i kollektivtrafiken så är jag igång igen.

måndag 16 februari 2009

Rullatorsrace

Eller rollator.
Bäst att gardera sig innan min språkbegåvade faschist till bror opponerar sig mot stavningen. Han har inte fått så många chanser till detta eftersom jag stavar så förbaskat bra, så han griper blixtsnabbt de tillfällen som bjuds.

Nåja, skulle (åter) stiga in i en hiss i Storstockholms Lokaltrafik.
Nätt och jämt innan dörren skulle slå igen (trodde jag) trycks en rullator med full kraft in i rumpan på mig.
"gå in, gå in, gå in GÅ IN, GÅÅÅÅÅÅÅ IIIIIIIIIIN" vrålar dessutom mannen i fråga i takt med att han stöter rullatorn mot min ädla bakdel.

Eftersom hissarna inte är jättestora så är det något svårt att klämma in en barnvagn, två vuxna samt en rullator på en och samma gång.
Detta löser dock gubben genom att trycka upp rullatorn på tvären - mot mig.
Jag står mao fastkilad mellan en barnvagn och en rullator i en pisshiss.
Mycket trivsamt.
Tur att jag inte har läggning för klaustrofobi.

söndag 15 februari 2009

Tre, två, ett.....

noll, och DÄR, kl 17.30, gick den yngsta ned för räkning.
Så tidigt har hon inte somnat sedan mycket späd ålder.
Undras just om vi kommer att bli väckta vid femsnåret i morgon bitti?
Hm, var det inte ca fem timmar sedan hon kissade senaste gången....???
Kan bli en spännande natt.

Stormen har bedarrat

Kvar ligger spillrorna av det som en gång var en mamma......
Nja, men ganska trött är jag.

Latteföräldrarna var i sitt esse och i stort sett hela tårtan, halva banankakan och i princip alla småkakor tog slut (ska tillägga för rättvisans skull att vi har ett halv bageri kvar i frysen).
I halvtid kom morfar utklädd som clown i en jättelik svart skrullig peruk, röd clownnäsa och som pricken över i, iklädd en yukata från Hasseludden Yasuragi.
Till och med jag tog ett steg tillbaka...
Efter ca tre intensiva timmar åkte mannen och barnen ut för att driva ut sockret ut kroppen på de små och mitt städpass tog sin början.

Nu har jag satt mig i soffan.
Big mistake.
Vet inte om jag någonsin kommer att komma upp härfrån igen.

Kalasdag

Om en halvtimme startar den yngstas kalas.

Som vanligt har jag bakat obscena mängder kakor och tårta och eftersom vi hade fem övermogna (vilket helt klart en underdrift) bananer som inte fick gå till spillo så bakade jag även en gigantisk banankaka.

Men, för er som inte har barn så kan jag meddela att man oftast inte lämnar en fyraåring på ett kalas, (sker när de blir något äldre, ljuva tanke) så det kommer även att sitta ca 10 lattemammor- och pappor i vårt soffhörn och gnugga sina händer.

Och finns det några som kan konsten att fika så är det just denna relativt stora grupp av människor (caféägarna borde jubla i stället för att portförbjuda barnvagnar. Så fick jag in den kicken också!).

Jag räknar alltså med att fikabrödet kommer att gå åt.
Det räknar inte min man med.
Vadslagning på hög nivå.

lördag 14 februari 2009

Vill bara tillägga...

...att jag FAKTISKT strök FEM skjortor åt min käre man för att gottgöra ickevarandet av en valentingåva på morgonkvisten.
Det tycker jag är en kärlekshandling.
Punkt.

Vi är bortbjudna....

...vilket betyder ingen Melodifestival för melodifestivalfreaket.
BUHÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ!

Alla Hjärtans Dag

Kan te sig annorlunda från år till år.
Det första året jag och min nuvarande man var tillsammans blev det kanske inte just som jag hade tänkt mig.
I stället för en romantisk candle light dinner med champagne och kyssar hade han bokat in en nu-ska-vi-supa-skallen-i-bitar-kväll med sina vänner.
Vad deras flickvänner sa förtäljer icke historien.
Själv var jag topp tunnor rasande, vilket inte hade någon märkbar effekt på mannens beslut som stod fast.
Till slut förbarmade sig mig bror och bjöd ut mig på restaurang.
Förnedringen var total.

I morse står han plötsligt där med en stor elegant kartong (från min favoritaffär) innehållandes en helt underbar kofta och ett par fräcka underbyxor.
Hade jag köpt något?
Nej.
Skämdes jag?
Ja.

Tiderna förändras.....

fredag 13 februari 2009

Har just blivit sågad...

...på twitter av min egen man.
Han tycker att jag är B som tittar på Let's dance en fredagskväll.

Då får man passa på att hämnas lite....
Jag har fastnat i min ungdom och tycker fortfarande att Niclas Wahlgren är en snygging.

:)

SL-chock, eller?

I dag lyckades de med förseningar på linje 19 samtidigt som Tvärbanan var, håll i er nu, 30 minuter sen.
I 30 minuter stod jag och den yngsta på Gullmarsplan och väntade.
Det var kallt, sura miner, suckar och framförallt INGEN INFORMATION.
När vi äntligen kom på banan var det varmt, trångt och information om att Tvärbanan var försenad. No shit.
Jag tror faktiskt inte ens att jag är förvånad längre.

Till råga på allt annat elände så ställer sig en karl ca en meter från mig och blåser ut snor genom näsan - blir så förbannad att jag inte ens kommer ihåg vad det brukar kallas för.
Man får vara glad för att det blåste i rätt riktning vid tillfället.

Fredagen den 13:e

torsdag 12 februari 2009

I morse luktade det gammal fylla i vår trappuppgång.
Mycket märkligt.
Har aldrig varit med om det förut.
Antingen så låg det en hel hög med bakfulla stackare i något skrymsle eller så har vi ovanligt tunna dörrar som släpper ut ovanligt mycket odörer.
Hur som helst.
Det räcker med att andas mannens bakfylleluft när det har begett sig, behöver inte komplettera med andras.

onsdag 11 februari 2009

förresten....

....så fick jag BUBBEL också!

Ville bara tala om det.

(Nej jag är inte alls avundsjuk på din kick off, kick in, kick out, kick ass eller vad faan ni nu kallar det för den här gången)



/Bitterfittan

Bara så att du vet...

...min käre man, så sitter jag inte hemma och deppar nu när du har dragit till Götet.
När du nu har intagit din trerätters och annat som kvällen har att bjuda (alkohol och inga brudar får man hoppas) så har jag snikat mig in hos mamma och pappa och njuter av skagenröra och omelette med sparrisstuvning.
Ha!

tisdag 10 februari 2009

I dag finns det ingen inspiration inte.
Det gladaste jag kan åstadkomma är att vi (efter att ha blivit lovade en, MAX två dagar) ska få tillbaka vår induktionshäll på fredag (hm, räkna, räkna, NÄMEN det har ju gått en VECKA då ju!)
Nu ska jag gå och lägga mig.
Och förmodligen tvingas se en skitfilm med Sylvester Stallone eftersom mannen hann före till bingen då jag var tvungen att sitta lutad över datorn och jobba.
Roligare än så blir det inte i dag.

God natt

måndag 9 februari 2009

Min man..

...undrade lite stilla i dag om jag var bitter.
Mitt svar: "Ja, en riktig bitterfitta".
Tycker att det kan beskriva min sinnesstämning rätt bra just nu.

NU!!!

JA, nu, nu, NU kan muffinsmaffian slå till!
:)
Just de kvällar jag som bäst behöver ensamheten (dvs sitta och zappa, blogga och våldsäta muffins och choklad) så vägrar den yngsta att somna.
I stället skrikgråter hon så att tårarna sprutar upp på väggarna och håret blir blött och hänger i testar.
Jag kapitulerar och får en arg blick av maken.
Nu sitter jag i sängen med datorn i knät och dotterna bredvid.
När kan onyttighetsorgien börja?.....

söndag 8 februari 2009

Grädden på moset

är väl att vi fortfarande inte har fått tillbaka vår induktionshäll från Electrolux.
Eftersom den hade "ett fel som inte var möjligt att ha för en induktionshäll" så kom de och tog med sig hela paketet och lämnade i utbyte två kokplattor som tar 10 minuter på sig bara för att smälta smöret i pannan.
Ytterligare 10 minuter om du vill ha någon som helst färg på råvaran vid servering.
Ser fram emot ytterligare en kväll med mack-middag.
Fick mitt kaffe till slut.
Hjälpte inte ett skit.
Sur.

Söndagsångest

Den här söndagen går verkligen utanpå allt annat.
Efter att ha blivit uppkickad i ottan av den yngsta (hon brukar placera sina små händer rakt över mina bröst och klämma för allt vad hon är värd samtidigt som hon säger ÅHHHHHHHHH MAMMAS TUUUUUUUUUUUTTAR! Det ni, tänk att vakna upp på det sättet vareviga helgmorgon) blev jag utkickad på långpromenad för att lämna den äldsta på fotbollen.
Egentligen var det makens tur, men den äldsta grät och hävdade att han hade lämnat förra gången och att det var orättvist, så det var bara att dra på sig paltorna och gå ut i regnet.

Nu har man inte ens hunnit få något eftermiddagskaffe och om två timmar ska vi iväg igen på "ljusgudstjänst" i kyrkan där den äldsta ska sjunga. Behöver jag ens nämna att uppdraget är mitt?
Nä, inte är jag pigg och på humör i dag inte.
Och i morgon är det måndag igen.
Faan också.

Schlagernostalgi

Så här i melodifestivaltider måste ju minnen grävas fram.
Till exempel då Jan Guillou var med i följande fantastiska musikvideo från MF 1986.

http://www.youtube.com/watch?v=c4WGkJO4kPI

Speciellt ber jag er att titta på slutet då fake-vampyrtänderna håller på att trilla ut....
Omtagning, någon?
Äh, vi var inte så bortskämda på 80-talet.

lördag 7 februari 2009

Allting går att sälja med mördande reklam....

Surfar in på Aftonbladet denna gråa morgon och blir i alla fall lätt uppmuntrad när jag ser följande:


Skyllde på låtsasvän – friades
23-åringen greps för rattfylla – men hävdade att Alfons Åbergs låtsaskompis Mållgan körde Nu kräver mannen 100 000 kr i skadestånd: ”Jag gick utan körkort i ett halvår och förlorade mycket inkomst.”


Ha, ha! Vill man så går det.....

fredag 6 februari 2009

Hon var GRYM!!!!!

Jag är imponerad, förvånad, glad och HELT OTROLIGT STOLT!
Vår dotter sjöng som den värsta schlagersångerskan.
Bra början på Melodifestivalhelgen måste jag säga!

Trevlig helg!

Snart dags för....

fredagsdrinken!!!!!
Befinner mig hos min far som har pressat ca ett ton apelsiner som han sedemera ska blanda upp med mörk rom samt toppa med lite kanel.
Det låter fantastiskt.
Han har även bunkrat med Fanta såg jag.
Till den äldstas ära får jag förmoda.

Vad vi firar?
Den äldsta är i dag med på Bolibompa, där hon ska sjunga en stump.
Passar på att göra lite reklam för henne här.....
Hon har en pipa utan like den lilla (detta har jag även bittert erfarit då jag med två stängda dörrar emellan oss har hört henne sjunga Tommy tycker ooooooooooooooooooooom mig å jag vet att det är sa ha ha hant).

Nästa Carola om ni frågar mig (ur en mer subjektiv synvinkel då).

torsdag 5 februari 2009

Mysteriet med det rena handfatet

Under en tid har jag gått och funderat över varför handfatet i barnens badrum alltid är så skinande rent.
Jag har även undrat lite över varför gästhandduken i samma badrum alltid är så smutsig.
Ni anar säkert redan upplösningen på detta vardagliga drama.

En morgon tar jag den yngsta på bar gärning i full färd med att idogt gnugga handfatet rent med...... gästhandduken.

"Men det måste ju vara rent i handfatet mamma!"

Svårt för en städbesatt kvinna i sina bästa år att bli putt på en sån insikt.

Twitter

Jag har fallit för det mediala trycket och gått med i "Twitter".
Jag förstår ingenting.

Barn och fyllon nr 2

Den äldsta: Mamma, vad har du på hakan?

Jag (med ansiktet tryckt mot badrumsspegeln): En finne tror jag

Den äldsta: Som pappa alltså. Fast han har flera. På näsan

Torsdagsmorgon.

onsdag 4 februari 2009

KAFFE

KAFFE KAFFE KAFFE KAFFE KAFFE KAFFE KAFFE KAFFE KAFFE KAFFE KAFFE KAFFE KAFFE KAFFE KAFFE KAFFE KAFFE KAFFE KAFFE KAFFE KAFFE KAFFE KAFFE KAFFE KAFFE KAFFE KAFFE KAFFE KAFFE KAFFE KAFFE KAFFE KAFFE KAFFE KAFFE KAFFE KAFFE KAFFE KAFFE KAFFE KAFFEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEE!!!!!!!
Jag älskar kaffe men kan inte dricka mer än två koppar om dagen och definitivt inte vid den här tiden.
Annars hämnas min mage med en fet magkatarr vilket betyder nolltolerans för kaffe under flera dagar.
Ibland är livet orättvist.

Death by marketing

Någon av er som har råkat ut för de rent av livsfarliga reklampelare som har börjat dyka upp här och där i ditt närområde?

Varje dag kliver jag av vid Medis tunnelbanestation.
När jag har passerat spärrarna kan jag inte låta bli att titta till vänster där Filmhunden Bolt för tillfället tornar upp sig.
Problemet är bara att om man tittar lite för länge så.......SVISCH....försvinner hunden uppåt och marken under dina fötter med den.

Tur att jag har en vagn att hålla i och att detta fenomen (ännu) inte uppenbarar sig på perrongerna.
Skulle bli rätt så många ofrivilliga fall ner på spåren.
SL:s statistik i frågan skulle bli skyhög, något som jag antar att de inte vill ta upp i sin årsredovisning....

tisdag 3 februari 2009

High heels

Skulle gå på tunnelbanan idag.
När jag lite försiktigt har ställt mig utanför dörrarna tar plötsligt tjejen framför mig ett kliv bakåt och landar på min fot.
Med sin ytterst höga, otroligt vassa klack.
Jag ler lite prövande så att hon inte ska behöva känna sig dum då hon vänder sig om för att be om ursäkt.
Helt OK för mig att man råkar ta ett felsteg om man inte dessutom VÄNDER SIG OM OCH FÖRSÖKER DÖDA KLACKOFFRET I FRÅGA (dvs jag) MED EN BLICK.
Men förlåt så himla mycket att du trängde dig före mig.

Min mor påpekade häromdagen att jag svär för mycket (enligt hennes tycke) i den här bloggen.
Varför?
Svaret är enkelt, jag får ju för faan aldrig svära hemma!
Här finns ju två yngre varianter som tar efter precis vartenda ord som faller från mina läppar.
Låt mig ha mitt lilla roliga mamma, jag lovar att jag är from som ett lamm inför dina barnbarn.

måndag 2 februari 2009

Det var väl det jag misstänkte!

Allt är en kupp från Björn Axéns och OBH Nordicas sida.
Har ni sett den där skitdåliga reklamen där tjejen i fråga "fluffar upp" sitt hår till oigenkännlighet och sedan inte kommer igenom tullen för att de inte känner igen henne på passbilden?
"Dis is no you. Dis gäl has no hä"

Nu har jag ju själv blivit beroende av den jävla manicken!
De kanske inte känner igen mig på jobbet i morgon om jag inte fluffar till mig?
Och vem vill bli stoppad i tullen pga bebismjukt platt hår?
Inte jag i alla fall.

söndag 1 februari 2009

Mr Bean

Tog en promenad med min kära mor.
På väg hem tog jag en powerwalk (förlåt kära mor, men när jag hade dumpat dig så började jag gå på riktigt) och passade på att hiva konsumkassen upp och ner för att få mig en riktig genomkörare.
Jag växlade mellan höger och vänster hand.
Folk stirrade.
Förmodligen såg jag ut som Mr Bean men det sket jag i.
Beach 2009 - here I come!!!

Läget

Vår lägenhet har ett fantastiskt läge.
Vi ser kanalen ligga rofyllt stilla med en tunn isskorpa.
Vi ser också alla hurtbullar som klockan 10.00 en söndagsmorgon joggar eller viftar förbi i turbofart med sina gå-stavar.
När jag en gång i tiden bestämde mig för att det där med stavar var en fin grej som skulle passa mig som handen i handsken så kom jag faktiskt ut på en riktig långtur - EN gång.

Jag måste vara Stockholms, om inte Sveriges, lataste människa.
Skulle behöva en sån där militärisk PT som skrek i mitt öra (GET DOWN AND GIVE ME TWENTY NOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOW) eller möjligtvis en otroligt nödig hund som annars skulle pinka i vår garderob om jag inte masade mig ut (för övrigt så skulle hunden behöva vara av en större storlek för att orka dra sin matte framåt med hjälp av kopplet).

Faan också, är det bara jag som har såna här motivationsproblem?