Nu funkar det

..men bara i TV:n i vardagsrummet.
Fantastiskt.
Verkligen

Så funkar inte skiten

när vi väl pluggar in här hemma!!!!!!!!!!!!
Teknik ska ju bara funka, speciellt när den har kostat extremt mycket pengar.
Nästa gång får allt maken beama iväg sig till outer space.
Jag går INTE dit igen.

Teknikfreak

I dag blev jag skickad till en teknikaffär för att hämta vår, i vårt tycke, trasiga Wii.
Det var som att ha blivit beamad upp i en annan dimension.
Liksom, "beam me up Scotty" (Star Trek för er som inte har valt att gifta er med ett science fiction-freak).....och där stod jag plötsligt.
Allas blickar vändes mot mig och jag kunde riktigt känna den tysta frågan som ställdes i deras huvuden (telepati kanske, vad vet jag, jag befann ju mig i en annan dimension): Vad faan gör HON här?????

Till slut blev det min tur och jag stegade fram med mitt papper och mina kablar i högsta hugg och försökte förklara att de hade bett oss att ta med kablarna eftersom det, i deras tycke, inte var något fel på boxen.
Detta ledde till att jag fick förmånen att äntra lejonets kula och gå in bakom disken.
Där sitter ett antal människor och pillar med hårddiskar och annat som skulle ge mig panik bara någon bad mig att ta en titt på det.
Killen testar kablar och Wii och konstaterar att det funkar.
Sen kollar han på mig och frågar, samtidigt som han något överpedagogiskt pekar på TV-skärmen "har du kollat att du använder dig av rätt TV-ingång? Du vet, man måste använda olika ingångar, en för TV, en för Wii....".
Jahapp.
Det har jag.
Och det försöker jag förklara, men han har redan slutat att lyssna.

Som slutkläm kan jag bara konstatera att de från början har sorterat in mig i blond-och-korkad-facket liksom jag, redan när jag beamades in genom dörren, på en gång konstaterade att de hade Urkel-jeans och svår akne på grund av ett för stillasittande leverne framför datorerna med Jolt Cola och pizza som enda näringsämne.

Fy på oss.

Att man aldrig lär sig....

....att man inte ska ha middag på en fredag.
Jag vet ju hur det kommer att bli!
Efter middagsracet (trerätters italien-inspirerat) kommer jag att sjunka ner som en slapp säl i soffan med mitt glas med rödvin (redan efter ordet soffa förstår ju vem som helst att det är dödsdömt) och trots två starka macchiato kommer jag att börja klippa med ögonen eftersom linserna, på något magiskt sätt har förvandlats till sandpapper.

Skulle jobba hemifrån och hurrade inombords eftersom det kan betyda i alla fall en timmes sovmorgon.
Men nej.
ELECTROLUX skulle ju komma.
Mellan 07.00 och 08.00.
Klockan 06.55 snubblade jag ur sängen och in i duschen.
Klockan 07.02 ringde det på dörren och jag uppenbarar mig iklädd min rosa frottébadrock, en blå handduk på huvudet och väldigt oborstade tänder.
Utan linser, så jag såg dessutom bara konturerna av servicekvinnan.

Hon ville ta vår spishäll och istället förse oss med två kokplattor.
Vi ska ha gäster i kväll.
Stackars servicekvinnan fick gå med oförättat ärende.

Uthållighet är alltings moder

Att barn kan konsten att förhandla är redan vida känt.
Min yngsta bestämde sig dock plötsligt för en strategi-switch denna gråa eftermiddag.

Hon började lite förhoppningsfullt med att be om en glass på väg hem från dagmamman.
Eftersom det snart är helg (men kom igen då! Give a mother a break!) så gav jag ett jakande svar.
Väl framme hos morfar som suttit barnvakt åt den förkylda 7-åringen stod hon plötsligt inför ändrade förhållanden.
Morfar erbjöd kanelsnäckor.
Jag erbjöd ett val.
Kanelsnäckor eller glass, varvid det mest tillgängliga valdes dvs kanelsnäckorna.
Med en snäcka i vardera handen klev vi ut på gatan.
Efter ca 10 meter och 2 bullar mindre tyckte den yngsta att hon nog hade ändrat sig, hon ville välja glassen.
Tough luck, tyckte den hårda modern och tryckte vagnen framför sig något snabbare än vanligt (7-åringen småsprang intill), dock ännu ej medveten om vad som komma skulle.
När den yngsta hade fattat att loppet var kört la hon in högsta växeln.

Det var ingen liten protest som hon stillsamt la in, nej, snarare ett vrål från botten av hennes gutturala trakter.
Tårarna sprutade, folk stirrade, mamman pressade på, högröd i ansiktet.
Dottern gav inte upp utan gav, med hjälp av sina sista krafter, upp ett bröööööööööööööööööl som varade tills overallen var av och händerna tvättade.

Trött?
Ja, lite.

Jag har inte bröstcancer!

Men att göra mammografi var ett kapitel för sig.
Mina stackars titties, undrar just hur många blodkärl som spontansprängdes under trycket av plexiglaset?
Snacka om att uttrycket blåtutte får en ny dimension...

Efter ett besök hos optikern..

...så stod det klart att min syn har blivit....bättre!
Hormonförändringar tyckte optikern.
Jo, jag har märkt det.
Efter att jag i sju år har haft förmågan att kunna vräka i mig precis vad jag vill utan att så mycket som ett ynka gram har lyckats klamra sig fast på min spetiga kropp är det back to basic så att säga.
Inget mer frossande när barnen har gått och lagt sig.
Inget mer gotta sig när jag tar sjätte muffinsen för dagen och mannen sorgset hänger med huvudet och kvider att han måste träna.
Det är bara att bita i det sura äpplet.
Bokstavligen talat.

Men jag har i alla fall ingen huvudvärk.

Huvudvärk

I en vecka.
Hur i helvete ska jag klara av att stirra på siffrorna i resultaträkningen i morgon?
Höjdpunkten kommer förmodligen då revisorn ringer och jag börjar rabbla tvåans multiplikationstabell eller något annat hjärnbefriat i den riktningen.
Nä, det är nog sängläge och den intelligenta värktabletten som väntar.
Paaaaaaaaaarteeeeeej!

Diplomatdipp

Ha, ha, ha!!!!!
Hur kan man vara så korkad att man som "seriös" diplomat ställer upp på ett badbyxe-foto flankerad av x antal bikiniprydda flygvärdinnor???
Kvällens "Diplomaterna" kommer att ta svensk utrikespolitik till nya höjder.
Det kommer att vankas båda nakenchocker och rubriker om skattepengar i fet stil över kvällsblaskornas löp.
Klockan 21.00 i SVT 1.
MISSA INTE DET!

Måndag....

...need I say moore?
Trööööööööööööööööööööööööööööööööött

Nu tror ni förstås...

...att vi hade raj-raj eftersom vi var barnfria i lördags kväll.....?!
Efter middagen (som inkluderade 2 glas vin för mig och 2 öl för maken) så gick vi hem, korkade upp en flaska rödtjut, drack en klunk (jag, maken hann inte ens smutta på härligheten) och somnade sött i soffan framför 80-talets mest överskattade film: Tango & Cash.
Sex är sååååååååååååå överskattat.
Sömn är en lyxvara och få förunnat under småbarnsåren.

God natt!

Och nej...

...tyvärr så måste jag erkänna att filmen inte var någon höjdare.
Förmodligen hade jag tur som inte somnade själv, med tanke på att jag trots allt gör det vid nio filmer av tio även om de är superduperintressanta.
Min man har börjat tröttna på att rekapitulera upplösningen för mig.

Mammoth

Kidsen hade i går själva initierat att de ville sova hos mormor och morfar, som var snälla nog att säga ja. Själva bestämde vi oss för film och middag, LYX.
Tror att det var ca fem år sedan mitt senaste biobesök och jag har förmodligen glömt bort hur det går till, men är följande beteende av biogrannarna till vänster om mig verkligen normalt?:

Hon har med sig en yllefilt som hos sveper om sig upp till hakan (här bör inflikas att jag själv klädde av mig lager efter lager eftersom det var så förbannat varmt, och de som känner mig vet att jag har, om inte Sveriges, så i alla fall Stockholms kallaste händer och fötter).

Efter ca 40 minuter utspelar sig följande:
Han: Nä, nu känner jag för att gå hem
Hon: Gör det du
Han: Mmmm
10 minuter senare, mannen lägger huvudet mot kvinnans filtbeklädda axel.
Hon: Sov gott!
Han: God natt!

Är det så det går till nu för tiden?
Har biosalongen konverterat till vardagsrum för gemene man?

Sconesfrukost med tillbehör

Den äldsta: Pappa, varför dricker inte du kaffe till frukost?
Maken: Jag dricker kaffe efter frukost.
Den äldsta: Och sen går du och BAJSAR!!!!
Maken: Hur vet du det?
Den äldsta: För det har du sagt!
Jag: Mmm, det är tur att vi har två toaletter

Tidens tand tar ut sin rätt

OK, klockan var bara 8 och vi blev utslängda av städ (som normalt inte kommer före 14 men den här gången tänkte de minsann städa och fixa i ottan).
OK, jag hade migrän och var ganska vit i nian.
OK, jag hade inte hunnit sminka mig och håret var blött och spretade fram under mössan.
Vi står i hissen på väg till morfar när den äldsta utbrister:

"Men, ska du visa dig så där ute eller?!!!"

Ridå.

Under ett synnerligen utvecklande utvecklingssamtal för den äldsta fick vi reda på att en 7-åring ska sätta samt försöka nå två mål under en termin.
Dansa! Tyckte dottern.
Läsa snabbare?....försökte vi.
Här lockade vi även med tecknat på engelska med undertexter vilket dock helt uppenbart icke bet som argument.
Hoppa höjdhopp! löd nästa bud och vi parerade återigen med något som fick dotterns ansikte att mulna till oigenkännlighet.

Så småningom landade vi i kompromissen att ett av målen skulle fokusera på kroppsliga övningar och det andra på mer hjärnstimulerande aktivitet.

Och det är DÅ snilleblixten slår ner i mig, likt en yxa som med ett perfekt slag klyver ett vedträ.
Du kanske kan läsa en saga för lillasyster varje kväll...provar jag och....
DRÖMMEN SLÅR IN!!!
Nu sitter den äldsta och den yngsta ihopkurade i soffhörnet och lämnar mig perfekt egentid för att blogga runt på det världsomspännande nätet.

MOAHAHAHAHAHAHAHAH!!!!!!

Censurerad - eller förnedrad?

Jag har blivit censurerad. Tydligen har jag begått personangrepp.
Har aldrig hänt förut och jag häpnar.
I vår lilla stadsdel finns det en hemsida som stoltserar med att ha det senaste "skvallret" om allt som händer och sker här i närheten.
Här står att läsa: Vad har du sett eller hört? Skicka in dina spaningar!
Skvallra, tipsa, rapportera. 100 % anonymt.
Kanske inte så klyftigt om man vill undvika anonyma påhopp i form av personangrepp, men i alla fall...

Just den här tråden bestod av en fråga om vilken frisör man tyckte var bäst, och följdes av en mängd svar, bland dessa mitt.
Tyvärr så blev ju ca 90% av mitt inlägg censurerat vilket gör det ännu roligare att försöka återskapa det här....

Vår yngsta skulle klippa sig och jag, hon samt min mor gick in på den salong jag refererade till i inlägget. De tio minuter som det visade sig att det skulle ta att klippa den yngsta blev i det närmsta en mardröm då ägaren outtröttligt försökte övertala min mamma att färga håret rött samt mig att klippa av mitt långa hår till någon slags madonnafrisyr.
Så snart klippningen var över flydde vi med butiksägaren efter oss, brölandes att vi skulle ta med familj och vänner till hans salong.

Här är det alltså fritt fram för era kommentarer.
Har jag varit tyken?
Var det ett personangrepp?
Har jag krossat en frisörs dröm om hur fantastiska hans tjänster är?
Eller är det rent av så att jag kanske redan har berättat ovanstående för familj och vänner - OCENSURERAT!!!?

Livsfilosofi

Fick ett sånt där "snutte-gull-mail-skicka-vidare-till-dina-vänner-och-de-kommer-genast-att-rader-det" men fick för mig att i alla fall scrolla ner en bit i mailet.
Följande fantastiska filosofi tornar upp sig på skärmen:

Hantera alla stressiga situationer som en hund. Om du inte kan äta det eller leka med det, bara kissa på det och gå din väg.

PISSHISSENS GÅTA ÄR LÖST!!!!!!

SL here I come.....

Electrolux gör det igen

Samtal med Electrolux kundSERVICE för ett par dagar sedan:

Jag: Hej, vår spis har brakat ihop igen. Nu vill den inte ens starta. Igen.
Hon: Jaha, vilket telefonnummer har du?
Jag tittar på ordern, ser mannens mobil och uppger detta.
Jag: Ja, den har varit trasig ca fem gånger sen vi fick den för ca ett år sedan.
Hon: Det kan jag inte se.... Men du kanske har något annat telefonnummer?

Toppen. Det visar sig att Electrolux inte kategoriserar sina kunder efter namn eller rentav adress utan efter....vänta nu, hörde jag rätt? Jo, TELEFONNUMMER!!!!!

Då följer en fråga från moi: Hur många telefonnummer har en familj generellt i dag?
Hemnummer, mobilnummer till make, maka och eventuellt till barnen.
Fråga nummer två: Vilket nummer skulle du uppge?
Jag uppger i alla fall det mobilnummer vars ägare planerar att vara på plats när reparatören väl kommer.

Men det är ju jag det.....och vem är väl jag i sammanhanget?
Kunden.....kanske?

KUNDSERVICE!!!!!!
K U N D S E R V I C E

Square - think out of the box!

I går kväll tog vi den yngsta och den äldsta ut på restaurang.
Lite med hjärtat i halsgropen eftersom vi aldrig riktigt vet vad hon ska hitta på just den här kvällen....
Valet föll på Square i Hammarby Sjöstad.

Jag startade med en jordärtskockssoppa med pilgrimsmussla (stavades för övrigt med två m på menyn). Rätten visade sig vara himmelsk.
Min man valde en toast Skagen som tyvärr var alldeles kylskåpskall och därför inte kom till sin fulla rätt, smakmässigt.

Under tiden åt kidsen cheeseburgare respektive köttbullar med pommes.
De var mycket nöjda.

Jag valde själv cheeseburgaren till varmrätt (kontrasternas kväll, soppa och burgare...) samtidigt som mannen gick på biffen black & white.
Vi fick frågan hur vi ville ha köttet och svarade genomstekt (jag) och medium (mannen).
Burgaren var god, inget speciellt, men tyvärr var den rå inuti.
Köttbiten var rå ungefär rakt igenom och till råga på allt mycket seg.

Eftersom vi (i all vänlighet och "bara för att ni ska veta till en annan gång") hade påpekat att Skagenröran var alldeles för kall så kände vi oss inte på humör för att skicka ut våra varmrätter för vidare stekning.
Dessutom så hade köket synkat (schysst!) så att barnen fick in sin efterrätt lagom till vår varmrätt, vilket gjorde att kvällen blev ovanligt lugn, så vi hade heller inte lust att vänta för länge.
Detta ledde till att min make åt sitt kött i mycket små bitar samtidigt som jag lämnade den inre råa kärnan av köttfärs på tallriken.

Dock ska påpekas att efter ett ganska kyligt välkomnande av den man som vi antar var ansvarig för kvällen så var dock servicen oklanderlig och genomfördes i stället av en ung tjej som även hade ett hjärta som klappade för barnen.

Men nu går ju vi ut och äter för att det ska smaka bra, inte för att servicen ska vara trevlig
(det utgår man ju egentligen ifrån, eller? Stavas K U N D S E R V I C E, att det ska vara så svårt...).

Square: BÄTTRE KAN NI!

Halleleluja!

SL har äntligen tagit till sig av kritiken (min kära mor har skrivit ett antal mail, you go morsan!)och rengjort pisshissen på Gullmars!
Jag som precis hade tänkt ställa ulitmatum:
Öka turtätheten på bussen till stan eller desinficera pisshissen (som om jag satt med trumf på hand....)

I går kunde jag bara skönja en mycket svag antydan till piss.
Jag vädrade som den värsta blodhunden, näsvingarna fladdrade.
Den yngsta höll inte ens för näsan, vilket kan ses som ett gott betyg.

Nu återstår bara att se hur länge det håller.
Förmodligen kommer jag att bli besviken redan på måndag.....

Bokslutstider...

....kan få vem som helst att duka under.
Lite tyst på bloggen för tillfället.
Fortsätter att hata SL.
Och Electrolux.

Ni är så vackra!

En uppmaning till Sveriges tonårstjejer:
NI ÄR SÅ VACKRA!

Njut av er släta persikohy medans den ännu är.
Njut av att ni egentligen inte behöver sminka er.
Er skönhet är naturlig.

Sluta att pudra er orangea i ansiktet, det ser inte naturligt ut!!!!!!

Oj, oj, oj vad jag INTE ser fram emot mitt möte med kollektivtrafiken i rusningstid igen.
Så sent som förra veckan skulle jag ta mig två stationer med bussen.
Tänkte vara smart och åka vid nio, vilket inte hjälpte ett vitten.

Som vanligt öppnades dörrarna och blottade fyra barnvagnar i rad.

Som vanligt stängde chauffören dörrarna fortare än du hinner säga "barnvagn" och givetvis innan jag ens hade chansen att vika ihop paraplyvagnen och tränga mig in.

Som vanligt fick jag vänta tio minuter tills tvärbanan kom, och i stället åka till Gullmars för en färd med pisshissen.

VAD ÄR DET FÖR FEL SL???????
När en buss är överfull VARJE MORGON, varför då inte sätta in ett par extra turer?
Tror ni att antalet resenärer i området kommer att minska med tiden?
Ni tror att en fortfarande växande stadsdel inte kommer att öka sitt antal innevånare?
Ni tror dessutom att alla dessa människor inte heller vill åka den här bussen på söndagar?
Om jag betalar dyrt för möjligheten att nyttja SL:s färdmedel så vill jag också ha rätten att nyttja ALLA dessa.

Logiskt tänkande och lite KUNDSERVICE tack.

Feskefest

I går var mannen i Göteborg.
Han utnyttjade tillfället väl och köpte 1 kilo räkor samt ½ kilo havskräftor med sig hem.
Vi hade med andra ord en skaldjursorgie utan dess like, i sällskap av en hemmagjord aioli.

Innan orgien fick mannen skala räkor i ca en halvtimme (heder åt honom).
Smarta som vi är (var) så gick vi genast ut med soppåsen fylld med de överblivna skalen.
Efter orgien skulle det visa sig att vi inte var lika smarta.
Man kanske tom kan säga att där skaldjuren gick in gick vettet ut.
Vi gick följaktligen INTE ut med soppåsen med skalen från havskräftorna.
Bad decision.

I morse när jag skulle slänga ett papper skrattade den unkna skaldjurslukten mig rakt i ansiktet.
På detta följde ett diffust illamående.
Det har tagit en timmes vädring samt en grundlig rengöring av sophinken för att få ordning på skiten.
Men det var det värt.

OBSERVERA

Tjejen som var här och reparerade diskmaskinen gjorde allt som stod i hennes makt.
Det fullkomligt strålade kompetens om henne och jag försöker absolut inte att lägga någon skuld på henne.
Det är Electrolux turer gällande garantitider och produkter som faktiskt har varit trasiga inom denna tid som gör mig så förbannad att jag vill smälla av.
Kundservice, Electrolux, kundservice.

De kom tillslut

Kl 11.00.
Diskmaskinen lagades på ett kick.
Induktionhällen var korrupt på ett sätt som varken reparatören eller de fyra andra tekniker som hon (ja HON) ringde, förstod sig på.
Det kunde bara inte vara möööööööööööjligt att en induktionsspis beter sig på detta sättet.

Kära Electrolux.
Jag är er kund.
Jag har köpt er vara (som inte var billig).
Den har varit trasig x antal ggr och nu ska jag nöja mig med att det "kanske har blivit lite bättre i alla fall och annars får du ringa så kommer vi med reservdelar".
Vet ni vad jag som kund vill?
Jag vill ha en ny spis.
För eftersom garantitiden med all säkerhet har gått ut så kommer varje besök att kosta oss kosing.
Ni har redan bytt ut reservdelar.
Jag vill inte ha en reservdelsspis! Inget jäkla måndagsex.
Jag vill ju bara ha en fungerande spis.
Inte konstigare än så.

Efter en otroligt stressig morgon sitter jag äntligen hemma vid jobbdatorn. Själv.
Meningen var att Electrolux skulle göra mig sällskap.

De lät meddela att de kommer "mellan 08.00 och 12.00".
Jo men visst. Tänk er att ni ringer er kund och säger, "du, apropå det där mötet, jag kommer till er mellan, säg, 14.00 och 18.00"..... Yeah, right....

Problemet är att mannen åkte iväg tidigt på jobbresa och jag måste lämna på skolan.
Problemet är att jag inte får lämna innan 08.00.
Problemet är att jag prick 08.00 står på skolan med galen blick, osminkad och med mössan nerdragen över det alltför smutsiga håret, för att sedan springa hem med den yngsta i barnvagn genom snömodden.

Och nu sitter jag här. Ensam.
För inte faan har Electrolux kommit ännu.

Något som jag väl egentligen vissste, men man kan ge sig sjutton på att om jag hade gått hem i sakta mak så hade någon sur gubbe stått i trappuppgången och mumlat något om övertidsarvode.
Ett ord: Kundservice.

Samvetets röst

tillhör för tillfället familjens yngsta.
Vi sitter på tunnelbanan (som vanligt, det är då hon brukar kläcka sina oväntade kommentarer).
Den yngsta säger att "mamma, när du tittar på oss så ler du och är glad, men när du tittar på pappa är du arg".
"Hur menar du nu?" (lite besvärat lyckas jag få fram orden).
"Ja, du har en arg min liksom, du gör miner till honom".

Ska kanske börja funderar på hur jag talar med min man.
Och han kanske ska börja fundera på varför.

Lyckans lotteri

...är förjävla orättvist.
Har ni också hört folk säga att "efter ett par gånger i motionsspåret var jag fast! Jag har aldrig mått så bra, det har blivit som en drog, jag bara måååååååååååste springa minst tre gånger i veckan".
Hatar ni dem också?
Det gör jag.

Jag blir faan aldrig beroende av någon form av träning överhuvudtaget.
Det närmsta jag kan komma är möjligtvis att jag älskar att ta en promenad till fiket för en caffé latte to go.

Vi ska alla den vägen vandra....

Vår äldsta har just upplevt det som vi alla går igenom (dock utan att någon form av alkohol är involverad).
Hon har söndagsångest.
Nu är det ju inte söndag i dag utan onsdag, så låt oss kalla det onsdagsångest.
I morgon börjar skolan.
Hon vet inte hur bra hon har det.....

Vetenskapen rules

Om jag och min man fick en dotter till skulle hon heta Ella.
Om vi fick en pöjk skulle han heta Erhard.
Tur då att vi inte ska ha flera barn.

Till min bror och hans fru vill jag nu vara den första att kläcka nyheten:
Om ni får en pojke nästa gång är namnet redan klart, han ska heta JOAR!
Nu vet ni det.
Helt vetenskapligt baserat på era egna förnamn.

http://www.svenskanamn.se/namn/namngenerator

Att köpa läget

Den äldsta: Vi leker. Jag är Askungen och min kompis är Belle.
Jag: Men, din syster då?
Den äldsta: Hon är den elaka styvsystern. Och prinsen.

Det gäller att utnyttja sin makt när möjligheten bjuds.

Vill man vara fin får man lida pin

Att epilera benen är inget att rekommendera om ni planerar att gå ut inom ett par timmar och då behöver trä ett par jeans över den ej längre så ludna härligheten.
Just nu ser vaken i den för övrigt istäckta kanalen utanför mycket lockande ut.
Ett litet tips bara.

Årets TV-tittare

Jag har just kvalificerat mig till att bli årets TV-tittare.
Detta genom att jag svarade rätt på i princip alla frågor som ställdes på 4:ans program med samma namn nyss.
Antar att det inte är något att vara stolt över.

Har det blivit obligatoriskt...

...att serietidningar ska innehålla en present?
Minda kids väljer serietidning beroende på vilken present tidningarna erbjuder.
Sedan kommer de hem, sliter upp presenten och börjar KLIPPA i tidningen för att göra collage!
Har inte förlaget då gått ifrån det ursprungliga syftet med en tidning?
Att läsa den?
Kanske?

Kontrasternas middag

I går var det första fredagen på det nya året, vilket förtjänades att firas ordentligt.
Vi storhandlade och passade på att få med oss två frysta humrar som på nyårsaktigt vis skulle tillredas á la Thermidor under kvällen.

Den äldsta var förtjust. Hon hade tidigare under dagen frågat mormor och morfar om hon "inte kunde få en toast med löjrom till den varma chokladen" som skulle avnjutas efter skridskoturen och surade litegrann när hon fick ett nekande svar.
Nu såg hon i stället fram emot en klassiskt hummermiddag.
Den yngsta däremot såg väldigt mycket fram emot sin middag, blodpudding.

Kontrasternas middag.
Hummer och vin (vatten för den äldsta) samt blodpudding och mjölk.
Alla var nöjda.

Gott Nytt År!

Eller grått nytt hår som min pappa skulle säga......
Huruvida det blir nya gråa beror väl på hur år 2009 artar sig.
Hoppas på ett kanonår för oss alla!