Just de kvällar jag som bäst behöver ensamheten (dvs sitta och zappa, blogga och våldsäta muffins och choklad) så vägrar den yngsta att somna.
I stället skrikgråter hon så att tårarna sprutar upp på väggarna och håret blir blött och hänger i testar.
Jag kapitulerar och får en arg blick av maken.
Nu sitter jag i sängen med datorn i knät och dotterna bredvid.
När kan onyttighetsorgien börja?.....