söndag 19 oktober 2008

Gourmetbarn

Jag har närt ett gourmetbarn vid min barm.

Kanske fick hon i sig det med bröstmjölken, kanske har hon odlat intresset själv.

Vi står i kö med ca 90 andra bröllopsgäster, och väntar på att få gratulera de lyckliga tu, varpå den äldsta utbrister:

"Blir det middag sen? Hoppas att det blir hummer!"

Åtminstone en av bröllopsgästerna vänder sig om med ett något ansträngt leende på läpparna:
"Ja, det är till att ha vanor det, he, he...."

Ett annat exempel är att det nu tydligen även har blivit tradition att äta scones på lördagsmorgnar.
Den äldsta brer omsorgsfullt smör i ett tunt lager över brödbiten men skippar pålägget för att "känna smaken, scones är ju så gott som det är".
Jag älskar också scones, men det är inte direkt en mammas högsta dröm att piskas upp relativt tidigt varje lördagsmorgon för att ställa sig och kladda med sconesdegen.
I alla fall inte om man inte heter Bree och bor på Wisteria Lane.
Jag har tittat efter i spegeln och än så länge håller jag inte på att bli rödhårig.
Tror inte heller att min gata har bytt namn. Ännu.

lördag 18 oktober 2008

Sucker for socker

Har ni tänkt på att när man var barn så spelade godissorten inte så stor roll, bara man kom åt det söta?

Det var liksom inte bara "kolan man ville åt" utan själva sötman.

Det där med kola, konstistens och hög kakaohalt har liksom evolverat på senare år.

När jag var liten var jag hos min mormor på dagarna.
Mormor och morfar bodde i ett hus i Vasastan och hade ett sånt där kök med skjutdörrar till matrummet och små tråg inbyggda under köksskåpen avsedda för mjöl, socker, havregryn, salt osv.

Jag minns starkt att när jag fick tillfälle (mormor var på toaletten och morfar kollade på fotboll i sin stora gröna fåtölj) så sprang jag ut i köket, drog ut tråget med pudersocker (florsocker kallades så när jag var liten i alla fall) slickade på mitt finger och stack ner det i tråget.
Att jag helt utan tanke på hygien och vanligt folkvett slickade på fingret INNAN jag stack ner det beror på att jag (i sann själviskt barn-anda) ville få upp så mycket socker som möjligt på en och samma gång.
Vem visste hur länge mormor skulle stanna i badrummet....

Jag tyckte att det var SÅ GOTT!

HU!

Nu föredrar jag choklad med hög kakaohalt, fast jag ska väl inte sticka under stol med att jag även en sjukt förtjust i ljus choklad, gärna med hasselnötter i.
Eller daim.
Eller plopp.
Eller.......så kanske jag är helt urskillningslös fortfarande när jag tänker efter?

Apropå inlägget nedan


Hittade den här bilden i en tidning.
Funderar på att sy mig en egen och hänga upp på jobbet.
Eller förresten, jag köper nog en färdig.....

fredag 17 oktober 2008

Fredagsfräckis

Det har tydligen blivit en tradition att göra chokladbollar under fredagseftermiddagen.
Det var det första den yngsta bad om vid sorti hos dagmamman.
Jag ställde därmed (fräck som jag är) ultimatum.
Den yngsta skulle göra precis som jag sa under hela resan hem (cirkus 10 minuter).
Hon misslyckades. Totalt.
Men hoppet är det sista som lämnar människan brukar det sägas.
Efter varje misslyckande lämnade blixtsnabbt samma fras hennes läppar:
"Men bara eeeeeen chans till mamma........".
Visst fick de göra chokladbollar.
Jag gjorde pilates.
Mellan chokladfläckar och barn som skrikande försökte trycka smeten ur varandras händer.
Panikpilates.

Tio tecken på att män i medelåldern har flyttat in på ditt kontor:

1. Mjölken är slut och det har inte köpts någon ny

2. Ett halvfullt mjölkpaket står kvar på diskbänken och surnar sakta men säkert

3. Det nya mjölkpaketet (som du precis har köpt själv) står plötsligt på mötesbordet. Deras mötesbord med deras 5 besökare

4. Diskmaskinen håller på att sprängas inifrån av smutsig disk, men ingen har bemödat sig att hälla i diskmedel och sätta på den

5. Disken som inte fick plats står och möglar i diskhon

6. Diskmaskinen är körd (det är du själv som har startat den) men det är ingen som har plockat ur den (förutom kopparna till morgonkaffet då)

7. Toalettringen (har du hört den förut...) är inte nedfälld

8. Det är tydliga bromsspår i toaletten trots att toalettborsten står väl inom synhåll, ca 10 cm från toaletten

9. Toalettpappret är slut (ofta just när du har gjort nummer två och är ensam på kontoret) men ingen har fyllt på med nytt

10. Alla ovanstående nio punkter kan utan problem infalla samma dag

onsdag 15 oktober 2008

Panikpilates?

Jag har fem minuters promenad till mitt gym.
Detta var premissen som gjorde att jag lovade mig själv att det skulle bli träning MINST två gånger i veckan.

Som alla redan har förstått så har detta löfte inte infriats. Inte för fem öre.

Jag har däremot en DVD med Pilates som jag ständigt försöker (observera försöker) att klämma in mellan nattandet och den heliga sofftiden.
Det finns tre program att välja mellan: 20, 30 och 40 minuter samt ett stretchprogram på ca 10 minuter.
Trots detta är det faktiskt SVÅRT att hitta 20 minuter för att sköta om min egen kropp.

Panikpilates, någon?
Står som en packad sill på tunnelbanan i går morse.
Till vänster om mig står en man i 50-årsåldern. Han andas mig rakt i ansiktet och det är inte direkt manna från himlen som slår emot mig.
Om det finns en morgonrutin som jag aldrig hoppar över (hur stressigt det än är med de två yngsta) så är det tandborstningen.

Uppenbarligen så tänker inte alla som jag och det kan man ju inte heller begära, men snälla, andas då inte andra oskyldiga människor rakt i ansiktet!!!!!

Dessutom så börjar jag få svårt att stå emot impulsen att ta fram min påse med Fishermans Friend och bjuda personen i fråga med ett syrligt leende på mina läppar.
Detta kan ju få oanade konsekvenser om man har otur med objektet i fråga.

Nu ska jag ta mig till tunnelbanan igen.
Wish me luck.