Twisted

Bakade precis kanelhjärtan och när jag bakar julkakor lyssnar jag på julmusik.
Punkt.
Sökte kort och gott på Christmas på Spotify och vips flödade julmusiken utan ansträngning ut ur mina fantastiska lap top-högtalare.
Bäst som jag står där hör jag tonerna av "Do they know it's christmas", en låt som alla 70-talister torde ha matats med till leda under ett antal jular samt erhållit som singel i julklapp åtminstone en gång under sina yngre år.

Plötsligt slår det mig att jag och min kompis genom vått och torrt, brukade mima till just den där låten, i våra rosa flickrum, framför våra så kallade spegelväggar från IKEA (hon hade dessutom en skivspelare på sitt rum, vilket var lyx vid tidpunkten).

Detta scenario involverade även vår dåvarande kärlek till två av de medverkande artisterna.
Min kompis var otroligt förälskad i George Michael och jag i Boy George.
Här kan man snacka om ouppnåelig kärlek.
Först och främst går vi och slösar vår ungdomsförälskelse på en världsartist och som grädden på moset så visar det sig så småningom att bägge två är bisexuella!
Mer ouppnåeligt kan det liksom inte bli.

Måste tillstå att min kompis låg lite bättre till där, George Michael är ju i alla fall snygg och hade då ännu inte tagit klivet ut ur garderoben.
Jag däremot, lät tydligen inte petitesser som smink och bisexualitet stoppa mig, vad nu det kan säga om mig??????????

Tur att det är så himla länge sedan att det kan falla under rubriken "Ungdomssynder".
Ty dessa bliver alltid förlåtna, ja , tack och amen.