Rädd för Rosing

I går halkade jag av misstag in på "Den rätte för Rosing".
Efter ca två minuters aktivt tittande var jag redo att utnämna programmet till kalkon of the year, mest pinsamma reality showen under 2000-talet eller något annat mindre smickrande.

Jag nedgraderade till passivt tittande (vilket betyder att jag surfar samtidigt) och blev inte direkt mer imponerad längs vägen.

Först kan man konstatera att det inte kommer ut särskilt mycket av värde mellan hennes svullna läppar. Vilket är OK, men att hon väljer att visa upp det för hela Sverige (nåja, såg på Aftonbladet att tittarna hade svikit, mycket märkligt......) känns på något sätt mindre genomtänkt.
Att de potentiella pojkvännerna dessutom går med på att framstå som ärkepuckon är ett kapitel för sig.

Det enda jag kan minnas är egentligen en ständigt krampaktigt leende Rosing och hö-hö-ande grabbar som dunkar varandra i ryggen och ständigt försöker komma åt att smyga armen om kvinnan med stenansiktet för att komma åt att tafsa på silikonet.

Ni hör själva - TV på stenåldersnivå, man blir ju rädd.