Det blev ju bröllop!!!

Har så otroligt lite tid och så otroligt mycket att skriva om.
Detta är en omöjlig ekvation har jag insett den senaste veckan.
Det har skrivits så mycket om det så jag tänker inte ta upp det här igen, men det handlar om att få vardagen att gå ihop, att lägga familjepusslet (där det alltid saknas några bitar, så pusselhelvetet aldrig blir färdigt hur man än försöker), att se till så att tvättkorgen inte försvinner under högen med smutstvätt. Krönikörer av alla de slag har för länge sedan tjatat ut ämnet.
Lovade att dela med mig av den underbara maten vi blev bjudna på i lördags:

Ceviche på skaldjur

Terrine på röding med örter och Kalixlöjrom

Viltkryddad renkalv med murklor och havtorn

Hjortonbavaroise med björnbärssorbet och mandelbottnar

Bröllopstårta

Allt smakade fantastiskt.

Dock stack cevichen ut en aning i sammanhanget, den smakade fantastiskt x 2!

Renkalven smälte i munnen och trots att jag kämpade väl så orkade jag inte den sista biten...något som förargade mig resten av kvällen.

Bröllopstårtan överraskade!

Den var dekorerad med sockrade vinbärsklasar och visade sig vara en morotskaka med creme cheeseglasyr.

Eftersom jag är mycket svag för morotskaka så förhöjde detta kvällen för mig till toppnivå.

Att jag under hela middagen var tvungen att springa mellan min yngsta för att bre smör på hennes mackor (hon ratade både toast Skagen och oxfilé, huga, vilken unge) förtog dock den kompletta njutning man kan få när man odelat ägnar sig åt mat i flera timmar.

Men man kan inte få allt, eller?