Det omöjliga har inträffat!

Innan nummer ett och nummer två gjorde entré var jag en passionerad matlagare, utforskare av varenda liten ny mattrend som stod att finna.
Minns särskilt hur kompisar och familj oh-ade och ah-ade när jag efter slutförd utbildning i Österrike gjorde schnitzel och äkta apfelstrudel eller när jag var först i vänkretsen med tsatsiki och morotskaka.
Låter rätt banalt nu för tiden, eller hur...
De senaste tiden har planeringen av veckans mat, inför storhandling, varit mer eller mindre en plåga. Den ständiga frågan "vad ska vi äta?" har legat som en ok över mina axlar.

I går satt jag och surfade på diverse matbloggar och öppnade, för första gången på över ett år, min mapp med "recept att prova".
Det är då det omöjliga inträffar.

Utan suck och stön, utan en timmes våndan över färdigköttbullar, blodpudding och spaghetti har jag plötsligt skrivit en veckomatsedel som består av nästan helt nya rätter och samtidigt gjort en inköpslista.
Nu får jag bara be till högre makter att jag får behålla den nyvunna passionen.