Kvinnan tänker alltid ett steg längre än mannen

Ovanstående rubrik är faktiskt ett citat från min man.
Detta kläcktes efter det att han, med håret på ända, i torsdags kväll sprang runt och letade efter sin borste. Eftersom den inte låg på sin vanliga plats i badrummet så måste den ju vara spårlöst försvunnen.
"Men använde inte den äldsta borsten i morse? Då ligger den säkert i hennes rum" var min kommentar som ledde till det numera bevingade citatet.

Jag tycker att det är intressant. Intressant eftersom tanken har slagit mig själv X antal gånger och ännu mer intressant att min man nu äntligen erkänner faktum.
Det kom fram att ämnet även hade varit upp för diskussion på mannens arbetsplats under en lunch (han minns givetvis inte vad han åt....).
En av kollegerna (en man) ville veta hur det kunde komma sig att när han hade packat barnens matsäck så lyckades frugan fråga om just det han hade missat att lägga ner, fanns i ryggsäcken. UTAN ATT HA TITTAT I DEN!!!!

Jag tror mig ha svaret på hans fråga (dock bara en hypotes, så ta det med en nypa salt):
Säg att det saknas bestick i matsäcken.
Detta uppmärksammas av barnets lärare eftersom barn säger precis vad som faller dem in, "jag kan inte äta för jag har inga bestick".
Om nu jag, som mamma, har oturen att hämta barnet i skolan samma dag så kan jag känna förebråelsens blickar bränna i ryggen. Jag kan nästan känna tatueringen brännas in där bak - DÅLIG MAMMA.
Hade däremot min man hämtat hade han i nio fall av tio gått fri från detta.
Det är underförstått att mamman ska ta ansvar för att barnet är helt och rent och har bestick till matsäcken och jag tycker att det är ETT JÄKLA SÄTT.
Detta är alltså svaret på frågan. Vi mammor har tvingats utveckla ett sjätte sinne för vad som saknas i ryggsäcken, helt enkelt för att vi annars klassas som sämre förädrar.

Vi är två om ansvaret.
Dock verkar det i skolvärlden fortfarande vara så inpräntat att det är mamma som gör matsäck, packar ner gympakläder och baddräkt, att det är mamman som får ta skiten, sopa upp spillrorna, och som tack för detta, skämmas som en ertappad hund med söndagssteken i käften.
Nog om detta.

En av mina läsare har önskat ett inlägg om Kicke och Sture. Jag kommer att fila på detta och återkomma när inspirationen slår till. Det är dock inte så svårt att låta sig inspireras av dessa två festtraktörer.....tack för uppslaget.