Event of the year

Ringde en mamma och talade om att hennes dotter var på väg hem.
Hennes kommentar:
"Jaa, nu har ni klarat av ert kalas. Vi har vårt kvar vi......"

Jag kan dock säga att när jag ser min dotters lycka är det såååååå värt det.
Det är värt varje chips på golvet, varje utspillt saftglas över bordet och huvudvärken efteråt (ljudnivån var ganska så påtaglig, det är ingen lek att köra Sing Star med 12 tjejer med popstjärneambitioner).

Ett halvår kvar till nästa kalas.
Eftersom det gäller den yngsta så utgår jag från att det fortfarande kommer att kallas kalas.